Igår torsdag höll Milo och jag på att göra oss i ordening för dagislämning. Milo stod på toaletten, som vi brukar när han ska borsta tänderna. Jag vänder mig mot handfatet och ser i ögonvrån hur han ramlar raklång. Landar på ryggen och slår bakhuvudet i tröskeln, vi har inte en platt tröskel, det är en smal kant i mitten.

Jävlar han jag tänka, nu har han slagit upp huvudet, vågade inte ta bort handen och titta. Milo hade så ont att han inte fick fram något ljud, jag tittar och det har inte gått hål men en rejäl bula och lite blå/röd. Sätter han i min famn med en ispåse på bakhuvudet. Kommer och tänka på syrrans äldsta som fick hjärnskakning när han trillade av gungan:/

Ringde till 1177, ville höra vad dom tyckte jag skulle hålla koll på. Dom sa att eftersom han fryser fast han filt och är så liten ska vi åka in till barnakuten, det gjorde vi!

Läkaren kollade på Milo som hela tiden babblade och busade i ett, han iscensatte hela händelsen där på golvet och visade hur det gått till, och berättade att hans pappa minsann har en myyycket starkare och bättre ficklampa än dom hade..

Summasummarum, ungen mådde fint, och vi kunde åka hem, vi skulle bara hålla uppsikt de närmaste 6 timmarna.

Tänk så fort en olycka kan vara framme!